Sedan vi fick Travis har vi varit oerhört bortskämda med att sova länge på morgonen. Till en början var det dags att vakna för lilleman vid elva tiden. Men detta var med tillhörande nattmål x antal gånger om natten.
Sedan han slutade amma vid 6½månad vaknade han sällan om natten och då för att sätta i nappen. Nu vaknar han inte alls nattetid och har tidigare sovit till åtta. Så lyxigt har det blivit.
Men nu blir det ändrade banor och vanor. Förståligt det nu när liten börjar bli stor. 06.20 var det uppstigning och dags att leka med lileman. Sådana tider som man är van att förknippa med småbarnsfamiljer. Oftast ännu tidigare. Men det gör mig absolut ingenting, det är inte dit jag vill komma med detta inlägg. Han somnar runt sju om kvällarna och då får vi egentid. Det är viktigt att kunna ta sig för något eget och slappna av om kvällarna, mysigt att gå in och kika på den underbara lilla killen vi har när han sover som bäst och bara njuta.